Pergi ke kandungan

Page:Hikayat Hang Tuah.djvu/3

Daripada Wikisource
Laman ini telah disahkan

2


بسم الله الرحمن الرحيم وبه نستعين بالله علي اين حكاية هڠ توه يڠامت ستياون فد تونڽ دان ترلالو ساڠة بربوة كبقتين كفد تونن سكال فرستو ادا سؤرڠ راج كانداران مك راج اية ترلالو بسر كراجأنڽ فد سكل راج اندار سؤرڠفون تياد مڽماءيدي سكلين منوروة تيتهڽ بكندا شهدان افبيل بكندا كلور ديادف اوله سكل راج٢ دان منتري هلبالڠ مك براف فداڠ يڠ سده ترهونس كفد كيري كانن بكندايت دان ببراف فوله بنتارا يڠ ممڠكو فداڠ يڠ برايكتكن امس برتاتهكن


Transliteration: Bismillahirrahmanirrahim, wa bihi nasta'iinu billahi ali. Ini hikayat Hang Tuah yang-amat setyawan pada tuannya, dan terlalu sangat berbuat kebaktian kepada tuannya segala persetua. Ada seorang raja keindaran*. Maka raja itu terlalu besar kerajaannya. Pada segala raja indara**, seorangpun tiada menyamai-dia. Sekalian menurut titahnya baginda. Syahdan, apabila baginda keluar diadap oleh segala raja-raja dan menteri hulubalang, maka berapa pedang yang sudah terhunus kepada kiri kanan baginda itu! Dan beberapa puluh bentara yang memangku pedang yang berikatkan emas bertatahkan (...)

Translation: In the name of Allah Most Merciful, Most Beneficent, and by this (word) we seek succour, to Allah The Most High. This is the Epic of Hang Tuah, who was exceedingly loyal to his liege lord and was most dutiful to his lord in all occasions.

There was a heavenly king. The king ruled over a vast kingdom. Among the heavenly kings, none was his equal. All obeyed His Majesty's decrees. Behold, whenever His Majesty presented himself before all the lesser kings and minister-commanders, how many swords had already stood unsheathed to His Majesty's left and right! And how many tens of heralds stood ready with swords adorned by gold and decked with (...)


Note:
*The spelling suggests 'kandaran' or 'keindaran' for standard Malay 'keinderaan' (the realm of supernatural beings)
**The spelling suggests 'indara' for standard Malay 'indera' (supernatural beings).